kolonikoll

Vår granne Frederik har på några få år fått en gänglig syren att bli ett litet träd. Tyvärr står det några meter för nära staketet. Vissa flanörer vill tydligen också ha väldoft hemma och tar sig friheten att sno med sig några kvistar...

Ingen manuell bryggning mer, märkligt att jag hållt ut så här länge med tratt och kanna, och våra gäster med de högst varierande resultaten av mitt kaffemakande.

Pelle är en välbehövlig blåslampa, nu är det färdigbyggt på ett tag. Putsen kvar. Paj till pojkarna. Den första rabarbern är skördad.

Vår grind har varit med om det mesta, och i vår behövde den en upprustning. Av någon anledning väntar jag alltid in i det sista så staketpinnarna kom på plats 45 minuter innan kolonistyrelsen hade sin årliga syn på lotterna.