Planteringsplaner.
Tv-serien Engelska trädgårdar är en nådig inspiration så här under lågsäsong. Ikväll plöjde vi två avsnitt och fick idéer till flera växtval. Här ovan finns det nästan svarta gräset Ormskägg, Ophiopogon planiscapus. Det skulle kunna bli perfekt som låg kantväxt tillsammans med limefärgad daggkåpa.
Ormskägget skulle kunna funka bra ihop med vit blodnäva som bildar fina små kuddar.
Riddarsporrar är ju också väldans fint. Kanske något för oss?
Prunkande första advent.
Julen började med grönska, 6 grader varmt och adventspynt.
Daggkåporna blommade för fullt.
Kaprifolen stod i all prakt.
Broccolin hade satt nya buketter.
Rosen hade knoppar.
... och krokusarna har börjat komma upp. Seså! Sov!
Vintertid
Den 30 oktober började vintertiden. Man ställer TILLBAKA klockan (och Änglatrumpeterna).
Den äldsta trumpeten har blivit så omfångsrik att vi får använda spännband för att göra den mer lätthanterlig.
Dracenan har också växt till sig. Jämför hur liten den var 2009!
Gör om, gör rätt.
Den 15 oktober tog vi stortag i vårt land vid Strävdeutsian. Lökarna ville liksom aldrig trivas där i år. Förklaringen var förmodligen den leriga jorden och dåliga dräneringen. Vi grävde upp allt och satte ännu fler lökar. Alliumen hade förökat sig fint, vi kompletterade med tidiga krokus och satte ner 30 nya vita tulpaner.
Höstpynt
När blommorna börjar vissna får man pryda trädgården med annat. Biggans fallfrukt fick pryda pinnar i våra krukor.
Skördefest
Den 25 september var det dags att skörda ringblommor, tomater, rödbetor, broccoli och grönkål.
Brittisk inspiration
Jag fick ju ett språkstipendium i Engelska förlagt till London. Brittiska trädgårdar är ju kända för sin prakt och jag tog tillfället att besöka Kew Gardens utanför stan. Jag hann bara se en båkdel eftersom det kom ett regn men jag hittade flera spännande växter och arrangemang.
White Baneberr, Actaea Alba. Häftiga bär som vore kul att ha på sin täppa.
Geranium renardii, är snygga nävor som bildar fina tuvor.
Det fanns en shop som var liten men fint arrangerad.
Inne i stan satsade ett köpcentrum på lodräta odlingar med alunrot, funkia, gräs, ormbunkar och rosenpilster.
Väta? Helst inte.
Vår vita ros vill inte ha det vått om blommorna. Då får man ta fram paraplyet.
Mamma undrade...
Den första augusti, dagen efter prepridefesten undrade mamma hur det såg ut i vår trädgård. De här bilderna skickade jag henne.
Krassen växer sig generös och frodig. Dahlian trivs där den står i solen.
Den vita liljan slog ut lagom till festen, trots att vi lät den trängas med ringblommorna.
Den vita rosen stortrivs där vi satt den och de vita solhattarna börjar bli rätt många till fjärilarnas och vår förtjusning.
Blomfrossa
Äntligen har vi blommor i sådan omfattning att det bara är att plocka när man vill ha en bukett. Ringblommorna ståtar generöst och några fick följa med till mitt arbetsrum.
Skuggigt
Det var rea på plantagen, halva priset och då slank två Rodgersiaplantor ner. De trivs i skugga så kanske ska de få flytta ned i landet på norrsidan.
Fänrikshjärtan trivs också där det inte är gassande sol, dessa står bakom strävdeutsian. Hoppas de förökar sig...
Gula överraskningar
Vitt är grundfärgen på vår täppa. Men vissa växter vill annorlunda och ibland har vi glömt bort vad vi har planterat. Det vi trodde var en Iris från vår granne Frederik visade sig vara en daglilja från vår granne Ewa.
Vitsipporna hemifrån Ockelbo visade sig bli gula när vi satte dem i Stockholmsjorden. Hur gick det till?
Bedrägliga blommor
Fördelen med frilandsodling är att man slipper plantera i förväg på fönsterbrädan. Nackelen att det är svårt att veta vad som är ogräs och vad är blommor när det man satt börjar komma upp. I vårt ringblommeland dök mängder av dessa växter upp med blad som med lite god vilja skulle kunna vara en variant på ringblommans. Hrpf.
Rosor och ohyra
Vår ros Iceberg mår förträffligt. Förträffliga tycker också bladlössen att dess knoppar är. Tommy gillar inte krypen så därför får de smaka på hans spray.
Funkiarabatten
Grann-Frederik har skänkt oss sina funkior. Till en början var den här rabatten bara ett "transitland" där vi stoppade ned sådant som inte hade någon plats annars. Så här med facit i hand är vi rätt nöjda med kompositionen av Funkia, Syrén, den låga mörka Revsugan och så de svarta Parrot-tulpanerna.
Inför hösten ska jag försöka komma ihåg att köpa fler svarta tulpaner och framför allt, jordförbättra denna rabatt som knappt har fått någon omsorg när det gäller mullen.
Tagna av vinden
Det har blåst ordentligt de senaste dagarna. De stackars uppstammade änglatrumpeterna har tappat ett och annat blad och när vi kom ner en kväll möttes vi av denna syn. Våra tulpaner har väldigt generösa blommor som tyvärr lätt tar vind. Resultatet blir knäckta stjälkar.
När vi inventerade vindens härjningar upptäckte vi den här krabaten. Spindeln matchar blomman men blev inte förtjust när jag var närgången med kameran. Därav försvarsställningen.
Miss Amandas Mojitos
Min korridorkollega Amanda är en hängiven odlare. I våra omgrävningar på lotten har myntan förkommit och då är det bra med jobbarkompisar som rycker ut och ser till att vi får läskande mojitos även i år.
Familjen hälsar
För två veckor sedan var vi hem till föräldrarna. Trots att vi hade en minimal cab lyckades vi få med oss både ditt och datt från våra barndomshem. Från Backlunds plockade vi med oss ett knippe vitsippsplantor och en ormbunke. Från familjen fick vi Lantz sex hopfällbara (tack och lov) trädgårdsstolar från 50-talet i akut behov av renovering. Jag har redan konstaterat att jag inte kommer hinna göra något åt dem förrän 2012. Rimligt? Det vet vi nästa år...
Kejsarens oväntade kläder
Det finns en avvikare i samlingen kejsarkronor. Bland de åtta röda sticker en uppkäftig gul blomma upp. Anarki vid paketeringen eller lökfirmans eget praktical joke?
Knoppar och skott.
Mammas syrener trivs nu när de äntligen kommit i jorden. Redan knoppas blomsterklasarna på dem.
Lika bra trivs inte vår ryska dito, Beauty of Moscow. Är det för mörkt, för kallt eller har den frusit sönder.
Krassen har tittat upp ur jorden.
De brandgula ringblommorna har fått en extra skjuts av att mysa under odlingsduken. Att odla under täcke var en ny erfarenhet som vi absolut ska fortsätta med.
Silveraxet som Tommy smög ner i varukorgen förra året har vaknat.
Den röda Alunroten som jag räddade från kompostdöden på jobbet har tagit sig. Totalt fyra plantor. De bronsfärgade verkar inte lika pigga dock.
