kolonikoll

Pelle som ibland syns här i bloggen är inte bara värdens bästa grävmaskin som drivs av påskmust och ballerinakex. Han är en nördig analogfotograf också och dessutom förtjust i att göra korv. Vi slog ihop allt en helg. Stoppade korv, var på lotten och tog kort på det hela. Kolla in bilderna på hans fotoblogg! Jag ska också passa på att hälsa till hans mamma som besöker den här sidan, men tycker att jag är dålig att uppdatera. Titta nu så mycket nya foton det finns Pelle-mor! (Vad jag gör? Märker glöggmuggar och har pennkorken i munnen.)

19 oktober fick änglatrumpeten belysning efter någon vecka inne i stugmörkret. Vi hoppas att den håller sig grön och skön hela vintern.

Eldkorgen Urban från Rörshult var en bra investering och våra föräldrar har varit generösa med veden. Nu finns det ju också en poäng för oss att hålla rent från sly i slänten bredvid lotten - den kan bli bränsle!

Lyktan är en gåva från Annika och Tomas när vi gifte oss. Det här är första närbilden på murarna. Vi är nöjda.

Så här ser vår entré ut nu. I vår kommer det vara ett hav av vita tulpaner här. Hoppas vi.

Min faster Karin hade humle vid sin uteplats, och i slutet av sommaren bildade den en lövgrotta runt altanen. Det generösa bladverket och de kuliga kottarna tilltalar mig och den är perfekt på hösten när man gör en bukett av kärleksört, gräs och en slinga av växten. Nackdelen - den sprider sig. När vi den 16 oktober började avveckla vårt "transit"-land nedanför altanen hade den tagit över totalt. Överallt fanns rötterna. Hädanefter sätter vi humle i nedgrävda hinkar.

Tommy kämpar med humlens ormbo till rotsystem.

Det hade inte funnits någon spektakulär stuga om inte det varit för min pappa. Det hade inte varit så många fabulösa odlingar om det inte varit för min mamma. Utan dem hade jag inte varit en sådan visionär och övertygad om att det mesta går att göra. Det är roligt att få bjuda tillbaka med en Stockholmsweekend och ta med dem till våra favvorestauranger och så lotten där mamma fick förse sig med allehanda växter.

I år kom Tommy ihåg att borra dräneringshål i hinkarna som han satte potatis i. Ändå kan man undra om det varit för fuktigt för för knölarna ändå när man ser vilken form de tagit. De har blivit badankepotatis och det är bara simhuden mellan fötterna som fattas. Kvack!

Det var nästan en overklig känsla när vi den 3 oktober började plantera i de generösa rabatterna. Det här hade vi väntat på i så många år. Extra kul att sätta allting på höstkanten för att se hur det blir till våren. Temat för vår trädgård är ju vitt och grönt. Här ovan vid entrén kommer det vara vitlysing som blommar rikligt och länge. Men för en färgklick på våren har vi satt 9 stycken orange kejsarkronor.

I den andra delen av planteringen, närmast grannlotten kommer det vara ett hav av vita tulpaner på våren. Vi har säkert satt 80-90 lökar av den här sorten. Sorken ska ju ha mat den med.

Dessutom grävde vi upp våra gamla alliumlökar "mount blanc". För fyra år sedan köpte vi fem stycken, till vår glädje har de delat sig till 11 stycken nu. Sedan kompletterade vi med fem till. Dessa är ju ganska höga, och förhoppningsvis lite senare än tulpanerna så vi hoppas på en snygg växelverkan.

Som en marktäckare när tulpanerna blommat över tänkte vi så krassesorten "Milkmaid" som har vaniljvita blommor.

Äntligen är vi klara med markanläggningen vid vår entré. 5 år av träda och täckning av jorden skulle få bukt med ogräset parkslide. När jag grävde ur för vår nyinskaffade ros Iceberg kom förhoppningarna på skam. Dessa krispiga rötter, fulla av liv, hittade jag bevarade långt ner i den kompakta lerjorden... ca 70 cm ner i backen. Fortsättning följer!

12:e september såg trädgårdens primadonna ut så här.

Det man inte hittar får man göra själv. Som betongplattor i just den storleken man vill ha. Nu kan vi sätta gjuteriarbetare på våra visitkort också.

Betongskivorna har fått torka i sina formar av formplywood.

Nivåjustering och grovplanering innan markduk och grus kommer på. Bild från den 12:e september.

Okej, som alltid är vi lite för ivriga med att göra färdigt och glömmer bort att dokumentera med kameran. Så här såg det ut den 3:e oktober.

12:e September och dags att börja göra höst. Jättelika krysantemumbollar hör säsongen till, men är de inte utslagna när man köper dom kan det gå så här. Tommy trodde det skulle vara samma färg, men icke. Dock blev det snyggt ändå.

Jag älskar att komma till jobbet, inte bara för att jag gillar radio så mycket och för att jag har riktigt bra kollegor.

Radioentrén är nämligen riktigt fin med en fontän, stenläggning och välskötta planteringar som växlar blommor efter årstiderna. Tillbaka efter semestern fick jag syn på denna växt - vitlysning visade det sig när jag dök på en av servicepersonerna. Den blommar från mitten av juni och till frosten kommer. Snart i vår trädgård tänkte jag.

Med tanke på allt jävelskap vi hade med den första toppgjutningen kunde jag inte annat än skratta när en katt plötsligt dök upp på vår tomt och tog en genväg över till nästa lott. 5 augusti gick allt så mycket bättre och vad gör en liten kattfot? Ångrar nästan att jag så snabbt fyllde igen kissens lilla hälsning...

Murprojektet verkade nästan oändligt. Det i särklass tråkigaste var nog att näta de grovputsade lecablocken för att inte finputsen skulle få sprickor. Det svåraste momentet ser du här. Gjutning av murtopparna. Lägg märke till det begynnande regnet på stenläggningen bredvid. Note to yourself. Kolla vädret innan murning. Regnet sabbade arbetet, topparna hann stelna innan jag hann fixa finishen på dem. Det är ett under att jag sedan lyckades spackla, fixa och trixa så de ser ut som ett med den övriga muren. Bilden är tagen den 30 augusti.

Whoho. Grannarna tävlar om vem som ska få ynnesten att mata Frederiks fiskar. De i sin tur slåss om maten.

Vi tog med oss bilen till Finland när vi hälsade på Tommi och Dan den 12 juli. Jag vet inte om det var fabulöst eller fatalt, det beror nog på hur man ser det. Med en bil att frakta saker i blir ju möjligheterna till shopping så mycket större, och var är ett bättre ställe att tillbringa en dag då Finland har värmerekord sedan mätningarna började, jo på luftkonditionerade Stockmans varuhus. På väg upp med till takkafeet tittade den bedjande på oss genom hissens glasdörrar. Det var så Eero Arnios Puppy kom till oss.

Det är nästan lite galet. I år blommade trumpeten den 11 juli. Och förra året? Jo, 11 juli. Se själv!